Första gången
Fast att det är lördagskväll och jag sitter här med ett glas rött, tänkte jag ta upp ett väldigt allvarligt ämne: döden. Jag har alltid varit livrädd för tanken på döden och döda människor. Framför allt kanske att den ska drabba någon jag älskar men även själva tanken på vad döden är och vad den innebär. Igår såg jag en död människa för första gången och det kändes okej. Personen var mycket gammal och hade gått bort i sömnen utan att lida. Min handledare frågade mig försiktigt om jag ville komma in på rummet och säga farväl till personen och jag valde att göra det. Det var fint. Jag måste medge att jag blev mer berörd än jag trott att jag skulle bli, men det var själva grejen tror jag. Framför mig på sängen låg en död människa, rengjord, kammad och med fina kläder på sig och med ett vitt lakan och en blomma som täcke. Det var väldigt uppenbart att personen inte levde längre. Jag har nog alltid trott att en död människa ser ut som om han/hon bara sover men så var det inte. Det var fullständigt klart för mig att en enda blick räckte för att konstatera skillnaden.
Men nu lämnar jag ämnet och fortsätter på ett annat. Ikväll vankas 25-års fest för en av Kottens kompisar och det ska bli kul att se alla igen, det var ett tag sen senast. I morgon ska vi äta brunch på Sturebadet för att fira Kottens brors sambo som nu bara har ett år kvar till 30! Och igår kväll var vi ett gäng från bostadsföreningen som samlades på den lokala krogen vid vattnet och tog några glas. Efter ett tag när gruppen reducerats kraftigt blev vi inbjudna att fortsätta kvällen hos grannen med några glas whisky och vin. Ett riktigt trevligt initiativ tyckte vi och hakade på. Och visst var det trevligt.. Förutom att jag började jobba kl. 7 i morse. När klockan ringde var det hårt att leva men det kändes bättre efter att jag blivit totalt dränkt av en lång störtskur under promenaden från bussen till jobbet. Blött men uppfriskande! Och det lär det bli ikväll med =)
Glad helg!
Kommentarer
Trackback
