Etiskt dilemma
Shit vad jag har varit duktig nu! Jag och Marpan har pluggat och pluggat och pluggat hela dagen.. Och min bebiscraving fortsätter.. Idag hade vi föreläsning om prematura barn. INTRESSANT!!! Och vilka små änglar de är när de föds så där tidigt. Inte att det är att önska men de är ändå väldigt söta. Och blöjorna de får ha är typ stora som.. ja, ett glasunderlägg kanske.. Och blodtrycksmanchetten stor som ett lite större plåster..
En sak som jag har börjat fundera över pga en kompis i en jobbig situation:
Fakta enligt Unicef: I afrikanska länder söder om Sahara lever idag 22 miljoner människor med HIV. Även många barn.
Flera av dessa barn blir föräldralösa och om de har tur adopteras de bort till t.ex Sverige. Andra barn kommer till Sverige med sina föräldrar. Dessa barn behöver naturligtvis inte vara smittade, men kan vara det.. Om ett sådant barn går på dagis har de andra barnens föräldrar ingen som helst rätt att bli meddelade att barnet är smittat med HIV (om det är det alltå..).
Jag tänker bara.. När jag gick på dagis kunde det gå ganska vilt till ibland. Man slogs och rev varandra med naglarna om man blev riktigt oense. Då kan det lätt bli sår.. Förstår ni vart jag vill komma? Föräldrarna får då inte veta att deras barn riskerar att bli smittade med HIV-viruset..
Såklart är det en fråga om integritet och sekretess. Och etik.. Men jag kan också förstå att min kompis är orolig för sina barn... Naturligtvis är det ju en stor majoritet som inte är smittade och risken gäller ju verkligen inte bara barn från södra Afrika men det var det just denna situation handlade om..
Ibland är det svårt att avgöra vad som är det etiskt riktiga i olika situationer, det är iaf ett som är säkert..
En sak som jag har börjat fundera över pga en kompis i en jobbig situation:
Fakta enligt Unicef: I afrikanska länder söder om Sahara lever idag 22 miljoner människor med HIV. Även många barn.
Flera av dessa barn blir föräldralösa och om de har tur adopteras de bort till t.ex Sverige. Andra barn kommer till Sverige med sina föräldrar. Dessa barn behöver naturligtvis inte vara smittade, men kan vara det.. Om ett sådant barn går på dagis har de andra barnens föräldrar ingen som helst rätt att bli meddelade att barnet är smittat med HIV (om det är det alltå..).
Jag tänker bara.. När jag gick på dagis kunde det gå ganska vilt till ibland. Man slogs och rev varandra med naglarna om man blev riktigt oense. Då kan det lätt bli sår.. Förstår ni vart jag vill komma? Föräldrarna får då inte veta att deras barn riskerar att bli smittade med HIV-viruset..
Såklart är det en fråga om integritet och sekretess. Och etik.. Men jag kan också förstå att min kompis är orolig för sina barn... Naturligtvis är det ju en stor majoritet som inte är smittade och risken gäller ju verkligen inte bara barn från södra Afrika men det var det just denna situation handlade om..
Ibland är det svårt att avgöra vad som är det etiskt riktiga i olika situationer, det är iaf ett som är säkert..
Kommentarer
Trackback
