Hannas historier

Jag känner mig inte riktigt som mig själv just nu... Lite ledsen och med en oroskänsla i magen, framför allr mornar och kvällar. Jag önskar hett att det inte är de återkommande vår- och sommardepressionerna som har satt igång utan bara lite hederlig pms. Hoppas kan man ju alltid men skulle det vara det första så får det väl va så då. Jag har klarat av det förr och kommer klara av det igen. Men det är jobbigt. Sjukt jobbigt. Det värsta är nästan att det handlar om våren och sommaren. Den period på året då de allra flesta blir glada och lever upp från vinterdysterheten. Och jag kämpar mot gråt och ångest och fattar inte varför. Och det gör inte omgivningen heller. Fattar. Hatar det.